Bärsystemets konstruktiva och funktionella egenskaper
Kabelförläggningssystem är viktiga komponenter i en säker och effektiv elinstallation. De används inte bara för ordnad förläggning och fastsättning av kablar, utan måste även tåla en mängd olika mekaniska och miljörelaterade belastningar. Valet av rätt system beror på olika faktorer, såsom material, korrosionsskydd och användningsmiljö. Vi förklarar de viktigaste konstruktiva och funktionella egenskaperna hos kabelbärsystemen – från de material som används och ytbeläggningar till skyddsåtgärder mot korrosion.
Vanliga frågor - Grundläggande principer kabelbärsystem
Vad är ett kabelbärsystem?
Var installeras kabelbärsystem?
Vilka material består kabelbärsystem av?
Vilka delar består ett kabelbärsystem av?
Vilka olika typer av kabelbärsystem finns det?
Vad används formdelar till?
Vad är bärelement?
Vad används monteringselement till?
Vilka tillbehör finns det?
Vad är konsolavståndet?
Ingår externa fästelement i kabelbärsystemet?
Korrosion och korrosionsskydd
Generellt skiljer man mellan följande korrosionsmekanismer:
Ytkorrosion
- Oskyddat, olegerat stål oxiderar över hela ytan på grund av fukt och syre
- Klassiska rostangrepp på stål
- Om rostangreppet är lokalt begränsat kallas det punkt- eller gropkorrosion
Kontakt- eller bimetallkorrosion
- Orsakas av olika elektrokemiska potentialer hos två metaller (t.ex. zink och rostfritt stål)
- Indelning i ädla och oädla metaller
- Ädla metaller: elektrokemisk potential > 0
- Oädla metaller: elektrokemisk potential < 0
- Den oädlare metallen oxiderar
- Observera ytregeln:
- Gynnsamt förhållande: stor yta av oädel metall, liten yta av ädel metall
- Ogynnsamt förhållande: stor yta av ädel metall, liten yta av oädel metall
Spaltkorrosion
- Olegerat stål och rostfritt stål påverkas (detta gäller även om spalten orsakas av plast mot stål)
- Orsakas av fukt i smala spalter (< 1 mm)
- Elektrolyten i spalten ”försuras” (dvs. pH-värdet sjunker), medan elektrolyten på utsidan blir alkalisk (dvs. pH-värdet stiger)
- Det bildas reaktionsprodukter som slutligen blir synliga som rost och gröper ur spalten
Punktkorrosion i rostfritt stål
- Det passiva skiktet hos rostfritt stål skadas, främst av klorid
- Lokalt kan punktformig korrosion uppstå, vilket gröper ur stålet på det berörda stället
- Dessutom kan spänningskorrosion uppstå om det finns spänningar i materialet (materialet spricker längs korngränserna)
Korrosion på förzinkade ytor
- Efter några dagar bildar zink genom kol från luften ett skyddande täckskikt av zinkkarbonat
- Om zinkytan utsätts för väta bildas vitrost innan det skyddande täckskiktet hinner bildas
- Zink är särskilt känsligt för korrosion i närvaro av salter (oftast klorid och sulfat). Då bryts zinken ned mycket snabbt, vilket gör att stålet blir oskyddat
Metallernas elektrokemiska spänningsserie
| liten/stor | Zn (FS och FT) | AI | Cu | VA | CuZn |
|---|---|---|---|---|---|
| Zn (FS och FT) | x | x | |||
| AI | x | x | |||
| Cu | |||||
| VA | |||||
| CuZn |
- Ingen till måttlig korrosion
- Måttlig korrosion
x Kraftig korrosion
En förutsättning för korrosion är ett elektriskt ledande medium som förbinder metallkombinationen. Ju fuktigare och mer förorenad atmosfären är, desto kraftigare blir kontaktkorrosionen.
Ytor
G | FS | FT/(DD) |
Elförzinkad | Varmförzinkad | Varmförzinkad / (Double dip) |
Material
A2 | A4 | A5 |
Rostfritt stål | Rostfritt stål | Rostfritt stål |
Speciallösningar (på begäran)
FTSO | FSK/FTK |
Specialskikttjocklek | Plastbeläggning |
Ytor
Följande förzinkade ytbeläggningar kan appliceras för bättre korrosionsskydd:
Elförzinkning
- Applicering av zinkbeläggningen med hjälp av en elektrolysprocess (likström)
- Vanliga skikttjocklekar ca 5 – 15 μm
- Efterbehandling i form av passivering och/eller försegling är vanligt förekommande
Standarder: DIN EN ISO 19598 och DIN EN ISO 4042
Användningsområden: Inomhusmiljöer utan föroreningar, t.ex. kontor och försäljningslokaler – korrosivitetskategori enligt DIN EN ISO 12944-2: C1
Exempel: Gallerkabelrännor och förbindningselement
Bandförzinkning
- Vid bandförzinkning, även kallad Sendzimir-förzinkning, förzinkas stålbandet i en kontinuerlig process
- Material: DX51D
- Vanliga skikttjocklekar (Z 275) ca 13–27 μm
- Efterbehandling av bandrullen i form av passivering och/eller försegling är möjlig
Standarder: DIN EN 10346
Användningsområden: Inomhusmiljöer där kondens kan förekomma, t.ex. sporthallar eller lagerlokaler – korrosivitetskategori enligt DIN EN ISO 12944-2: upp till C2
Exempel: Kabelrännor, lock
Doppförzinkning
- Den färdigformade produkten beläggs genom en doppningsprocess
- Material: C9D, DC01, DD11, S235JR
- Vanliga skikttjocklekar ca 45 – 85 μm
Standarder: DIN EN ISO 1461
Användningsområden: Inomhusmiljöer med viss fuktighet och förorening samt utomhusmiljöer med måttlig föroreningsbelastning, t.ex. tvätterier och stadsmiljöer – korrosivitetskategori enligt DIN EN ISO 12944-2: upp till C3 (beroende på skikttjocklek upp till C4)
Exempel: Kabelstegar, gallerkabelrännor, pendelfästen och konsoler
Smältdoppningsbeläggning (Double Dip)
- Zink-aluminiumbeläggning enligt DIN EN 10346
- Materialet som ska förzinkas passerar två bad efter varandra: Det första innehåller ren zink och det andra en zink-aluminiumlegering
Standarder: DIN EN 10346
Zinklamellbeläggning
- Bearbetning av obehandlat stål till smådelar, såsom skruvar eller brickor
- Därefter beläggs delarna genom en doppnings- och centrifugeringsprocess med ett oorganiskt ämne med hög halt av zink och aluminium
- Skikttjocklek: 5–20 µm
- Katodiskt korrosionsskydd ger ett visst skydd även vid mindre repor, t.ex. sådana som uppstår vid transport eller montering
Standarder: DIN EN 13858, DIN EN ISO 10683
Användningsområden: Inomhus- och utomhusmiljöer
Exempel: Förbindningselement, fästelement
Plastbeläggning
- Plastbeläggning med elektrostatiskt laddat plastpulver
- Beläggningen appliceras som korrosionsskydd eller av dekorativa skäl
- Särskilt god vidhäftning genom förbehandling av komponenterna med olika vätskor
- Plastpulver av epoxi- och/eller polyesterhartser samt polyuretan
- Vanliga skikttjocklekar ca 70 – 100 μm
- Beläggning av olika systemkomponenter med följande ytbehandlingar är möjlig:
- Bandförzinkad (FS) och varmförzinkad (FT)
- Galvaniskt förzinkad (G) och aluminium (Al)
Standarder: DIN 55633/55634
Användningsområden för korrosionsskydd:
- Varmförzinkade systemkomponenter med beläggning (Duplex)
- Mycket motståndskraftiga mot fukt, föroreningar och kemisk påverkan
- Byggnader med ständig kondensbildning och kraftiga föroreningar
- Korrosivitetskategori enligt DIN EN ISO 12944-2: upp till C5
Dekorativa skäl:
- Särskilda visuella krav som är anpassade till byggnadens färgsättning
- Färgmässig åtskillnad eller identifiering av olika funktioner
- Finns i samtliga RAL-färger
Material
Rostfritt stål/ickerostande stål
- Vid tillförsel av syre bildas ett kromoxidskikt (passivt skikt) som skyddar mot korrosion
- Om det passiva skiktet skadas, t.ex. genom kapning, återbildas det vid fortsatt tillförsel av syre
- Material, beroende på legeringssammansättning:
- A2:
- 1.4301 (AISI 304)
- 1.4303 (AISI 305/308)
- 1.4310 (AISI 301)
- 1.4567 (AISI 304Cu)
- A4:
- 1.4401 (AISI 316)
- 1.4404 (AISI 316L)
- 1.4435 (AISI 316L)
- 1.4571 (AISI 316Ti)
- 1.4578
- A5:
- 1.4529
- 1.4547
- 1.4462
- A2:
- Norm: EN 10088
- Korrosivitetskategori enligt DIN EN ISO 12944-2:
- A2: till C3
- A4: till C5
- A5: till CX
- Översikt över viktiga legeringsämnen
| Ämne | Egenskaper i stålet |
| Nickel |
|
| Molybden |
|
| Titan |
|
| Kväve |
|
Korrosivitetskategorier enligt DIN EN ISO 12944-2:2018
| Korrosivitetskategori | Massförlust per ytenhet/minskning av tjocklek (efter det första årets exponering) | Exempel på typiska miljöer (endast informativt) | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Olegerat stål | Zink | Utomhus | Inomhus | |||
| Massförlust g/m² | Minskning av tjocklek µm | Massförlust g/m² | Minskning av tjocklek µm | |||
| C1 obetydlig | ≤ 10 | ≤ 1,3 | ≤ 0,7 | ≤ 0,1 | – | Uppvärmda byggnader med neutral atmosfär, t.ex. kontor, försäljningslokaler, skolor och hotell |
| C2 låg | > 10 till 200 | > 1,3 till 25 | > 0,7 till 5 | > 0,1 till 0,7 | Atmosfär med låg föroreningsgrad: främst landsbygdsområden | Ouppvärmda byggnader där kondens kan förekomma, t.ex. lagerlokaler och sporthallar |
| C3 måttlig | > 200 till 400 | > 25 till 50 | > 5 till 15 | > 0,7 till 2,1 | Stads- och industriatmosfär med måttlig svaveldioxidbelastning; kustatmosfär med låg saltbelastning | Produktionslokaler med hög luftfuktighet och viss luftförorening, t.ex. livsmedelsbearbetningsanläggningar, tvätterier, bryggerier och mejerier |
| C4 stark | > 400 till 650 | > 50 till 80 | > 15 till 30 | > 2,1 till 4,2 | Industriatmosfär och kustatmosfär med måttlig saltbelastning | Kemiska anläggningar, kustnära varv och småbåtshamnar |
| C5 mycket stark | > 650 till 1500 | > 80 till 200 | > 30 till 60 | > 4,2 till 8,4 | Industriområden med hög luftfuktighet och aggressiv atmosfär samt kustatmosfär med hög saltbelastning | Byggnader eller områden med nästan ständig kondensation och kraftiga föroreningar |
| C X extrem | > 1500 till 5500 | > 200 till 700 | > 60 till 180 | > 8,4 till 25 | Offshoreområden med hög saltbelastning, industriområden med extrem luftfuktighet och aggressiv atmosfär samt subtropisk och tropisk atmosfär | Industriområden med extrem luftfuktighet och aggressiv atmosfär |
Typiska miljöer och rekommenderade ytbehandlingar/material
Zinkförlust: < 0,1 µm/år | |
|---|---|
Exempel på typiska miljöer | |
Utomhus | Inomhus |
Rekommenderade ytbehandlingar/material | |
Galvaniskt förzinkad (G) | |
Skikttjocklek: 2,5–10 µm | |
Zinkförlust: > 0,1 till 0,7 µm/år | |
|---|---|
Exempel på typiska miljöer | |
Utomhus | Inomhus |
Rekommenderade ytbehandlingar/material | |
Bandförzinkad (FS)/zink-aluminiumlegering (DD) | |
Skikttjocklek: ca 20 µm | |
Zinkförlust: > 0,7 till 2,0 µm/år | |
|---|---|
Exempel på typiska miljöer | |
Utomhus | Inomhus |
Rekommenderade ytbehandlingar/material | |
Varmförzinkad (FT)/rostfritt stål A2 | |
Skikttjocklek: ca 40–60 µm | |
Zinkförlust: 2,0 till 4,0 µm/år | |
|---|---|
Exempel på typiska miljöer | |
Utomhus | Inomhus |
Rekommenderade ytbehandlingar/material | |
Rostfritt stål A2 | |
Kraftigt korrosiv | |
Zinkförlust: 4,0 till 8,0 µm/år | |
|---|---|
Exempel på typiska miljöer | |
Utomhus | Inomhus |
Rekommenderade ytbehandlingar/material | |
Rostfritt stål A4 | |
Tillåtet: syrabeständigt material | |
Zinkförlust: 8,0 till 25 µm/år | |
|---|---|
Exempel på typiska miljöer | |
Utomhus | Inomhus |
Rekommenderade ytbehandlingar/material | |
Rostfritt stål A5 | |
Dessutom hög hållfasthet | |
Ytterligare information
Hitta rätt kabelbärsystem
Hur väljer man rätt kabelbärsystem för ett installationsprojekt? Vi berättar varför bland annat kabelvolym och kabellast är viktiga kriterier vid val av kabelbärsystem.
Vindbelastningar: detta bör man tänka på vid planeringen
Vinden kan bli en riktig belastningsprövning vid installationen. Här kan du läsa om hur du på ett tillförlitligt sätt säkrar kabeldragningssystem mot vindbelastningar.
IEC 61537:2006 – Krav på kabelbärsystem
Vilka krav måste kabelbärsystem uppfylla? Produktstandarden IEC 61537:2006 fastställer tydliga krav på belastningsförmåga, säkerhet och märkning.
Verifierad kvalitet – en översikt över certifikat, standarder och provningsmärken
Från ISO till UL – upptäck vilka certifikat och provningsmärken som nationellt och internationellt verifierar kvaliteten och säkerheten hos våra kabelbärsystem.
Skydd mot störningar: EMC-skärmdämpning i kabelförläggningssystem
Elektromagnetiska störfält kan orsaka driftstopp i hela anläggningar. Magnetisk skärmdämpning genom korrekt installerade kabelförläggningssystem ger ett effektivt skydd.